TAPANI BJÖRKBACKA  Utställningen "Verklighetens folkdräkt" Folkdräktens ursprung kan sägas ha sin grund i traditionella kläder som är knutna till ett geografiskt område. Därför finns det folkdräkter i nästan alla länder i världen. Som exempel är samernas färggranna dräkter en folkdräkt eller eskimåernas sälskinskläder. I vissa delar av Afrika finns folkdräkter som har sitt ursprung i en hantverksmässigt skicklig tygtillverkning. Industrialisering och det moderna livet har gjort att folkdräkten inte längre används i vardagsbruk utan enbart under högtider. Exempelvis under nationaldagen. Ordet folkdräkten förknippas ofta med Sverigedräkten (nationaldräkten) som bygger på en dräkt komponerad under början av 1900-talet. 1902 bildades föreningen ”Svenska Kvinnliga Nationaldräkts förening” av Märta Jörgensen i Falun. Föreningen strävade efter en frigörelse från utländsk påverkan av modet. Uppdraget att komponera en ny gemensam dräkt gick till Gustaf Ankarcrona. Men dräkten glömdes bort och inte förrän år 1982 blev den officiellt en nationell dräkt, eller med ett annat namn, Sverigedräkten.De finns även en likvärdig manlig dräkt som togs fram under 1970-talet efter samråd med tidningen Lands läsare men den används inte lika ofta eller på samma sätt som den kvinnliga. Från början var dräkterna allmogens sätt att tolka det samtida modet. Det som påverkat har varit materialtillgång, sömnadskunskaper och ekonomi. Därför har dräkterna aldrig varit statiska utan i ständig förändring.   Loppisdräckten   Utställningen ”Verklighetens folkdräkt” har många infallvinklar. Min har varit att försöka skapa en folkdräkt utifrån återvinningstanken genom att köpa material på loppisar eller i Second hand affärer och sedan sy om dom till något som kan uppfattas som en folkdräkt. I Sverige omfattar folkdräkten även socken- eller byggdedräkter. Dräkter som representerar ett landskap eller en ort. Men historiskt har aldrig en dräkt representerat ett helt landskap. I samband med hembygdsrörelsens framväxt i början av 1900-talet försökte man dock skapa folkdräkter för alla Sveriges olika delar. Nationalism i sin yttersta form kännetecknas av ett konservativt tankesätt. Så även den nationalromantiska föreningen ”Svenska Kvinnliga Nationaldräkts förening” som ville motverka influenser från utlänskt mode. Deras ambition var en frigörelse från ”utländska modens herravälde.”  Föreningen uppmanade sina medlemmar att bära folkdräkt till vardags. Folkdräktens återkomst beror mycket på att societeten mot slutet av 1800-tal började använda folkdräkten vid festliga sammanhang. I våra dagar har folkdräkten fått delvis en renässans och förekommer som en fest- och högtidsdräkt. Exempelvis bär drottning Silvia ibland folkdräkt vid högtidliga tillfällen. Men vad representera folkdräkten egentligen? För den tanken tillbaks till ett samhäller då harakirin var given. Då alla viste sin givna plats. Då arbetaren tog av sig mössan för disponenten? Eller en romantisk tanke om att de gamla som en gång varit var så mycket bättre än de moderna liv som vi lever i dag? I folkdräktstanken finns förutom estetiken även en frågeställning som uppenbarade sig vid riksdagens öppnande 2010 då Sverigedemokraternas representanter bar folkdräck.   Jag har haft två huvudkriterier. - Att jag personligen ska kunna bära dräkten. - Att dräkten inte ska vara dyr eller exklusiv. Ibland har jag inte ens behövt ändra plagget utan kunnat använda den direkt vilket gäller rockarna. Vissa av delarna har jag enbart lagt till en detalj på för att förändra utseendet, som skorna för att efterlika äldre modeller. Andra gånger har jag gjort mer omfatande ändringar för att nå de resultat jag eftersträvat, främst byxorna.     Dom prislappar som funnits vid inköp har jag försök behålla så att utställningsbesökarna ser inköpspriset. I vissa affären används generella priser varför prislappen saknas men alla plagg som använts har varit billiga vid inköp. De dyraste plagget är en av rockarna som kostade 280 kr på Myrorna. De billigaste är tyget som jag använt till framsidan på en av västarna. Tyget kostade 40 kr.